Min älskade mamma. Den som gav mig allt och som jag alltid har varit rädd att förlora. Och nu är du borta. Min levnadsglada, spralliga, roliga, lättirriterade, fåfänga, lynniga och godhjärtade mamma. "Du skulle ha gett bort halva ar...et om du fick". Den generositeten överförde du till dina barn och spred omkring dig. Den här bloggen handlar om dig och ändå inte. Den handlar om hur jag tar mig från dag till dag utan dig i mitt liv. Du dog den 21 november 2015, hastigt, oväntat. Men ändå visste vi - och du - att det skulle hända.

17 dagar senare sitter jag och förbereder för din begravning; jag går igenom dina blogginlägg, läser dina memoarer och antecknar vad som ska sägas när du begravs på fredag den 11 december. Varje minne river upp känslor och smärta, men ändå inser jag att du är levande för mig. För oss alla. Vi som sitter där och ser kistan, ser blommorna och förstår att det är vår mamma, vår familj som vi begraver behöver inte tomma, innehållslösa ord från någon som inte kände dig. Din svärson kommer att nämna alla dina glädjeämnen, dina kloka ord, minnen som gjorde dig och oss lyckliga och sådant som var nostalgiskt. Sorgen kommer ändå att besöka oss, varje dag resten av våra liv. Din begravning ska vara en glad och ljus stund då vi enligt dina önskemål fokuserar på de glada minnena. Så det är bara rätt att det är DINA ord som hörs på fredag - din längtan, din klokhet, din glädje över livet. 

Du kommer aldrig att lämna mig, mamma. Det vet jag. Men för att jag inte ska försvinna ner i smärtan över att inte ha dig här rent fysiskt så behöver jag något som hjälper mig hantera alla känslor. Idag insåg jag att motion hjälper till med det. Att fokusera på att ta hand om min kropp så att den är så frisk som möjligt kommer att hjälpa mig vara glad även när jag gråter. För jag vill tänka på dig ofta, mamma. Jag vill inte skjuta undan minnena eller stoppa undan något bara för att det gör ont. OneFitWidow gav mig idén; när hon förlorade sin man för sex år sedan var det motion och hälsa som hjälpte henne att hålla näsan ovanför ytan; det som gav henne energi och fokus när livet måste ha fallit i bitar. 

Motion är ett viktigt redskap i sorgearbetet. Tillsammans med att skriva om smärtan kommer det att hjälpa mig att inte bara överleva - men att LEVA. 

 

Dubbelfarmor

8 december 2015 15:37

Ja precis så Annette ... kram <3

 

Britten

8 december 2015 20:58

Annette! Du sätter det jag känner så fint på pränt. Vi ska inte glömma utan minnas med glädje, även om det gör ont. Det ger styrka och inre kraft. Kärlek till er, jag är med er i tankarna, särskilt på fredag! Kramar Britten

 

sussi

9 december 2015 17:39

massor med kärlek till er Anette, jag fattar det inte ännu hur svårt ska det inte vara för er, kommer att vara med er hela fredagen i mina tankar<3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Igår firade vi Peters 50-årsdag. Det var tjutande skratt och glädje, minnen och mat, sång och familj. När vi barn nu börjar närma oss ålder - när vi inte längre är ungdomar utan mer än lovligt vuxna - då kommer tankarna, ofta. Jag tänker på pa...

  Mamma.   Det här året har varit lärorikt. Sjukdom, rädsla, död, ensamhet, osäkerhet. Men också hopp, inspiration, kärlek, vänskap, insikt, kraft och ärlighet.    I början av året lamslogs jag av rädsla över att ha bröstcancer; jag fick r...

  Idag är den den 4 augusti 2017. Jag har haft 2 födelsedagar utan dig, 2 år när du inte har ringt och grattat, postat bilder på Facebook eller plockat ihop en liten bukett med blommor från er bakgård som du har tagit med dig. Det är inte längre tim...

  Överallt denna påminnelse om att det är Mors dag på söndag. Uppmaningen om att köpa blommor, ordna en present som får din mamma att känna sig extra älskad och uppmärksammad - fira kungligt på Mors dag! Jag kan inte låta bli att känna viss bitter...

  Bilden föreställer några Hullsjöbor, gissningsvis någon gång mellan 1910-1920. Den är lånad från Kerstin Åkerbergs släktforskningssida. Tredje kvinnan från vänster högst upp är min farmors mamma, Anna-Märta Holmstedt, född Vestberg. Min farmor E...